Hur hanterar jag äldre syskon till min bebis?

Att få ett nytt tillskott till familjen är en stor omställning för alla, men den största omställningen är nog för det förstfödda barnet. Kanske så är han/hon fortfarande för ung för att fullt förstå eller så tycker barnet inte att idéen låter som något intressant alls. Vilket som så har vi satt ihop en artikel kring bästa sätt att hantera denna nya situation så att hela familjen får det så bra som möjligt tillsammans. 

Berätta tidigt:

Det bästa sättet att introducera det förstfödda barnet till idéen om småsyskon är att berätta så tidigt som möjligt i graviditeten. Detta ger barnet tid att smälta samt värma upp till idéen av en lillebror eller lillasyster. Låt barnet känna på magen och låt henne/honom vara delaktig i processen så att han/hon verkligen förstår vad som händer, det handlar trots allt om en helt ny människa som ska bli del av familjen. Ett bra tips är att berätta för barnet att han/hon kommer att få hjälpa till att ta hand om den nya bebisen. Att berätta detta istället för att säga att barnet kommer få en ny kompis gör honom/henne mer försiktig med barnet i början. 

Förändringar är inte alltid bra:

Vissa barn klarar inte av att alltför stora förändringar sker för fort, och då är det bra att inte ändra på rutiner och dagliga vanor för barnet. Låt barnet fortsätta gå till förskolan som vanligt, behåll för det mesta måltidstider och se till att sakta men säkert föra in förändringen när ni förbereder för den nya bebisen. 

Det är fortfarande viktigt att se till att barnet får vara delaktig i processen, t.ex får välja kläder eller färg till bebisens rum. Saker som får honom/henne engagerad och exalterad på den nya bebisen. Ibland kan det också handla om att barnet får hjälpa till att ta hand om bebisen när den är född. 

Negativa reaktioner:

En ny bebis, ett nytt liv, är svårt för barn att förstå. Den nya bebisen får antagligen mycket av mammas och pappas uppmärksamhet, den blir matad, buren och kelad med hela tiden, och det äldre syskonet vet inte vad han/hon ska ta sig till. Arga känslor kan då växa fram och det äldre syskonet kan känna sig avundsjuk och nästan bortglömd, fast att han/hon inte är det!

Tecken på att det äldre syskonet känner sig bortglömd är att han/hon beter sig mer som ett yngre barn igen. Han/hon kanske plötsligt vill bli buren och matad av föräldrarna, eller så söker barnet efter en större närhet hos föräldrarna som han/hon inte sökt efter tidigare. Då är det bra att sätta sig ner med det äldre syskonet och prata igenom vad han/hon faktiskt känner. Barnet måste då få förklara vad han/hon tycker om den nya bebisen och om det finns någonting föräldrarna kan göra för att fixa problemet. Något som brukar fungera är att se till att det äldre syskonet är delaktig i alla föräldrarna gör med bebisen, t.ex hjälpa klä på bebisen, mata bebisen eller bara vara i närheten när detta sker. Om barn inte behöver känna sig exkluderade så löser sig ofta problemen över tid. 

Helt enkelt handlar den nya omställningen och det äldre syskonets negativa reaktion om stora förändringar och att han/hon känner sig utanför. Men om man gör det tydligt vad som kommer att förändras och att man som förälder tar hänsyn till barnets känslor brukar problemet lösa sig över tid. De flesta barn behöver bara vänja sig och veta att föräldrarna förstår!